JL Fantasy

Sci-Fi Bokhandeln0

03 maj 2015

Det är en konstig känsla att vara omringad av ens bästa minnen. De tornar över mig från höga hyllor och ropar ner "Kommer du ihåg mig, du har väl inte glömt?" Det har jag inte. Jag drunknar av intrycken. Jag kan inte tänka, inte fokusera. I chock vandrar jag planlöst omkring, på vita moln mellan raderna. När jag äntligen lyckats sortera intrycken landar jag i värmen. Den bär jag med mig vart än jag går.


Tack för besöket. Vi ses igen.

Min första genomläsning0

10 april 2015

I veckan blev jag färdig med min första genomläsning av första utkastet. Det blev en omtumlande upplevelse. När jag började skriva boken hade jag inte någon aning om vad jag höll på med, och nu 1.5 år senare ser min skrivstil helt annorlunda ut, förhoppningsvis bättre. Här kommer fem fel som jag insett att jag gjort i stor utsträckning.


  1. Upprepningar:  I början var jag väldigt osäker om läsarna skulle förstå vad jag skrev så jag överförklarade många scener. Ibland kunde jag säga samma sak 3-4 gånger på olika sätt men jag insåg det inte. Jag har förstått hur viktigt det är att välja just rätt ord i varje mening för att slippa behöva förklara och utveckla varje mening. Detta är fortfarande något som jag tycker är väldigt svårt. synonymer.se har blivit en konstant följeslagare.
  2. Beskrivningar:  Tidigt i min skrivprocess bestämde jag mig för att skriva korta beskrivningar av karaktärers utseende och platsbeskrivningar, mest för att jag tyckte att det var tråkigt att skriva. Jag har alltid hoppat över utförliga beskrivningar när jag läst böcker. I början av boken blev beskrivningarna väldigt korta eller helt obefintliga medan jag eftersom blev mer och mer bekväm i att skriva längre beskrivningar så i slutet är de för långa. Mitt tips nu är att inrikta sig väldigt mycket på en detalj, t.ex. en rock och beskriva den riktigt ordentligt, istället för att beskriva alla kläder på karaktären. Allt det andra som du inte skriver kommer då magiskt ändå att uppenbara sig i läsarens fantasi. 
  3. Tid och Svordomar: I början valde jag medvetet att inte tänka på tid och svordomar i berättelsen. Trots att det var en medeltida fantasyvärld pratade alla om minuter som om det var jätteenkelt att alltid hålla koll på tiden. Jag använde även nutida svordomar vilket ganska snabbt blev en enorm kulturkrock då en kultur använde fan och jävlar trots att de aldrig själva trott på det. Inte det svåraste att ändra på i efterhand men i framtiden ska jag tänka på dessa saker innan jag börjar skrivandet, för att spara tid och för att jag snabbare ska komma in i karaktärerna och världen.
  4. Gnäll:  I början skrev jag mina karaktärer och deras dialog som jag tänkte mig att människor pratar. Stort misstag. Karaktärerna blev gnälliga och tråkiga att läsa om. Även de karaktärer som jag tänkte mig var tuffa och hårda började gnälla. Att skriva dialog är kanske det roligaste i hela skrivprocessen men också kanske det svåraste.
  5. Platta karaktärer:  Min huvudkaraktär var hyfsat genomtänkt med en personlighet och en tydlig bakgrund men alla mina sidokaraktärer var väldigt outvecklade. De var mest där för att fylla en viss roll men hade ingen egen vilja. Dialogerna blev därför platta och styltiga. Nu har jag skrivit mer omfattande bakgrunder och personligheter till alla mina mer uttalade karaktärer för att göra dem mer trovärdiga.

Dags att gå tillbaka och redigera alla felen.

45 minuter per dag0

01 mars 2015

Jag har velat skriva min egen fantasyserie sedan jag var 18 år. Det fanns dock alltid ett stort problem, jag har alltid tyckt att jag varit dåligt på att skriva. Grammatiska regler, stavning, rätt ordval och sånt där har aldrig intresserat mig. I ärlighetens namn skämdes jag för de få texter jag hade skrivit.

De få försök jag inledningsvis gjorde i att skriva kastade jag genast bort. Fullt övertygad om min egen värdelöshet försökte jag ge upp mina tankar på att skriva en bok. Men det tog emot. Jag kunde inte riktigt släppa mina tankar på hur coolt det vore att själv skriva en episk fantasyserie. Tillslut landade jag i en tanke;

En vacker dag, när jag blivit äldre, kanske jag skulle ha blivit bättre på att skriva. När den dagen kom, då, skulle jag skriva hela min serie och till dess skulle jag bara planera min serie. Då skulle ju åtminstone förarbetet vara gjort.

På det sättet behövde jag inte ge upp min dröm helt. Jag gick, nöjd med mig själv, till bokhandeln och köpte ett rödsvart anteckningsblock som jag sedan alltid bar med mig vars jag än åkte. Här är en av mina allra första anteckningar, på sätt och vis starten på allt.




I början funderade jag mycket på vad som inspirerade mig. T.ex. twisten i slutet av bok två av Paksenarrion, magisystemet i Drakens Återkomst, kamaraderiet i Space Wolf och mycket mer. Urskiljningslöst började jag stjäla alla coola saker jag kunde lägga mina giriga händer på och med det pussla ihop en bok.

När jag gick ut universitetet, efter sju år, hade jag planerat en grundstomme för min första fantasyserie, 6 böcker. Men problemet var dock fortfarande detsamma. Jag kunde fortfarande inte skriva. Det dröjde ytterligare sex år innan jag tillslut, av en slump, vågade skriva. Jag hade en personlig kris relaterat till mitt dåvarande arbete och uppsökte en jobbcoach, Jenny Eklund. Hon övertalade mig att våga börja skriva, att möta min rädsla.

Du kommer aldrig att bli bättre på att skriva genom att sitta och drömma. Om du vill bli ett hockeyproffs måste du träna. Om du vill bli författare måste du skriva. Du måste ge ditt projekt en ärlig chans, de förutsättningar, den tid och den energi som behövs för att det ska kunna lyckas. Du måste våga misslyckas för att kunna gå framåt. Det är det jag försöker göra. Ett litet steg närmare, 45 minuter per dag.
(45 minuter per dag var namnet på min gamla blogg).