JL Fantasy

Recension - Star Wars Episode 7 The Force Awakens0

22 december 2015


2012 köpte Disney Star Wars franchiseet från George Lucas. Många fruktade att Disney skulle förstöra Star Wars genom att göra allt för barnvänliga filmer och därmed ignorera de äldre fansen. Jag har sett episod 7, The Force Awakens, två gånger den senaste veckan, både i 2D och 3D. Håller filmen upp till de enorma förväntningarna som jagskrivit om tidigare?


Luke Skywalker has vanished. In his absence, the sinister FIRST ORDER has risen from the ashes of the Empire and will not rest untill Skywalker, the last Jedi, has been destroyed.
With the support of the REPUBLIC, General Leia Organa leads a brave RESISTANCE. She is desperate to find her brother Luke and gain his help in restoring peace and justice to the galaxy.
Leia has sent her most daring pilot on a secret mission to Jakku, where and old ally has discovered a clue to Luke's whereabouts...


När Rey åker förbi den förstörda Star Destroyern ute i Jakkus öken, när Poe besegrar nio TIE-fighters med sin X-wing och när Kylo Ren duellerar Rey på Starkiller base ryser jag. Detta ovanpå alla nya alienkostymer vars smutsiga detaljer gör att allt känns levande. The Force Awakens är den vackraste Star Wars filmen hitintills. 3D effekterna i biografen var dock inte särskilt nödvändiga. Se den i 2D.

Det bästa med filmen är de nya skådespelarna. Adam Driver som Kylo Ren, Daisy Ridley som Rey, John Boyega som Finn och Oscar Isaac som Poe Dameron. Alla spelar sina karaktärer fantastiskt väl.

Särskilt intressanta tycker jag att Rey och Kylo Ren är. Filmens antagonist, Kylo Ren, är Han Solo's och Leia Organa's son som tränats till Jedi av Luke men sedan vänt sig till den mörka sidan. Han är väldigt lik Anakin i början av episod 3, otålig, kluven och full av ilska. Hans vredesutbrott genom filmen är några av mina favoritscener. Det känns väldigt modernt och roligt att Disney valt att ha en ung självständig hjältinna som filmens huvudkaraktär. Rey är en föräldralös skrotletare som gradvis inser att hon är stark i kraften. Ray är stenhård och jag ser fram emot att se henne växa in i rollen som Jedi riddare i kommande filmer.

Han Solo och Chewbacca bär fram filmen med deras humoristiska konversationer. Även Finn och robotarna är väldigt roliga. När BB-8 gör tummen upp med en lite blåslampa skrattade hela biosalongen. Faktum är att den här filmen är den roligaste av alla Starwarsfilmer och den gör det utan att falla in i Jar Jar Binks fällan. Han Solo får mycket kameratid i den här filmen, anledningen till detta är att han dödas i slutet av sin son Kylo Ren. Filmens känslomässiga klimax, en framtida klassiker men inte riktigt i "No, I am your father"-klassen.

Roligt var också att Max Von Sydows karaktär, som vi inte ens får veta namnet på, dör efter ungefär en minut in i filmen. En del rykten antydde att han skulle spela en väldigt stor roll i filmen, kanske till och med ärkeskurken, men så var uppenbarligen inte fallet. Vem var han egentligen? Troligtvis kommer vi få veta mer om honom i nästa film då jag förutspår att Rey's och Luke's förflutna kommer att få stort utrymme.


Episode 7 är dock inte perfekt. Det största problemet med filmen är att den är alldeles för lik episod 4, A New Hope. Faktum är att handlingen nästan är identisk. En droid rymmer med en karta, karaktärerna presenteras och byggs upp, de förstör en ny Death star, som i den här filmen kallas Starkiller base. Den går inte in så mycket på vad som hänt i galaxen sedan Luke besegrade Darth Vader. Vi får troligtvis få se mer av detta i nästa film.

En annan sak som jag störde mig på var att Galaxen kändes liten i den här filmen. De hoppar mellan planeter som om det inte vore någonting och alla tycks känna eller vara släkt med någon från de gamla filmerna. Det är lustigt hur en hel galax kan kännas ungefär lika stor som Vännäsby.


Sammantaget är The Force Awakens en succe. Inte av den magnitud som jag hoppats på men det känns inte konstigt då mina förväntningar var skyhöga. Filmen är fylld av actionscener, ibland kanske lite väl mycket action. Det hade varit skönt med några mer avslappnande och reflekterande scener så att man hade kunnat få njuta av skådespeleriet och de fantastiska världarna ännu lite mer.

Betyg: 4/5

Inför Star Wars Episode VII The Force Awakens0

13 december 2015

På onsdag är det dags. Jag har nog aldrig varit så taggad på en film i hela mitt liv. Inte ens till den första Sagan om Ringen-filmen. Helt fel sätt att gå tillväga. Bättre att hålla nere förväntningarna och bli positivt överraskad än att hoppas på för mycket och bli besviken. Men det går inte att hålla emot, det är ju Star Wars. Den mest episka fantasy-berättelsen som gjorts på film. 


Jag kallar Star Wars för fantasy trots att de flesta skulle säga att det är sci-fi. Detta för att filmerna tar alla de klassiska fantasy-klichéerna och gör det fantastiskt väl. Bondpojken som räddar världen, den visa mentorn som dör och Kraften som magisystem. Star Wars är fantasy, fast i rymden.


Det är också den mest episka berättelsen som gjorts på film av den enkla anledningen att den gjordes till film först. Jag kan inte komma på någon annan stor sci-fi eller fantasysaga som först gjorts som film. Allt har först blivit skrivet som serietidning eller som bok för att sedan bli film. Star Wars Episode VII är som om Sagan om Ringen eller Star Trek skulle komma med en helt ny film, med nya skurkar och hjältar. Min hype är större än den någonsin varit.


Tre dagar kvar.


Hearthstone0

10 december 2015

Lite annorlunda inlägg idag. För er som inte vet vad Hearthstone är för något kommer detta inte betyda någonting. Men jag kände att jag ville ändå lägga upp dessa screenshots och minnas det här stunden.

Min första 12 winstreak i Hearthstone arena.


Jag var väldigt nöjd med min Rogue deck. Många bra early game cards. Särskilt mina två Buccaneers gjorde att jag tog boardcontrol i nästan alla matcher.


Förlorade två matcher i midgame på grund av att jag drog för många lategame cards. Men när spelet väl gick in i lategame vann jag alltid. Mycket tack vare Dr.Boom.



Redigerad:

Tre dagar senare hände det igen. Även denna gång hade jag en fantastisk deck.


Med två fantastiska legendarys var det helt omöjligt att förlora i lategame. Enda matchen jag förlorade var pga att jag drog för många lategame cards och blev rushad.




Ännu en:




Februari 2016:



Februari 2016


Februari 2016





Paus från skrivandet0

06 december 2015

En av mina elever har fått läsa Cirkeln av Hat. Det var hennes krav för att jag skulle få basera en av karaktärerna i boken på henne. Hon sade i fredags att hon älskade den och hade massor av frågor kring saker som hon ville veta mer om. Även om boken inte blir antagen av ett förlag så har åtminstone en person gillat boken. Det känns stort.

Annars har jag passat på att sova ut på mornarna, i alla fall så mycket det går att göra när man har en tre månader gammal bäbis. Kroppen vill skriva men jag har bestämt mig att jag ska ta det lugnt åtminstone december ut. Det är en konstig känsla att känna sig rastlös klockan sex på morgonen. De dagar då Folke vaknar tidigt och vill kliva upp blir jag glad. Vi sitter inne i datarummet och tittar på videos och planerar framtida böcker tillsammans.

Jag har spelat ut senaste expansionen av SC2, Legacy of the Void. Det är det första spelet jag köpt sedan Diablo tre kom ut i mars 2014. Det kanske inte låter särskilt länge sedan men för mig är det en evighet. Jag tyckte inte att LotV var så bra som jag hade hoppats att det skulle vara. Kampanjbanorna är intressanta och roliga att spela men alldeles för enkla. Det var endast sista banan som jag behövde spela om 3-4ggr för att klara av på brutal-svårighetsgraden. Den största besvikelsen var dock storyn. Karaktärerna utvecklades inte någonting och storyn hade inga plot-twists eller dylikt. Allt var linjärt, svartvitt och förutsägbart. Jag hade verkligen hoppas på att de skulle skapa en intressant story men Blizzard verkar bara vilja fokusera på att skapa bra spelmekanik i alla deras nya spel, storyn får stå åt sidan. Tråkigt.

Utöver det håller jag också på att se igenom Netflix nya superhjälteserie, Jessica Jones, som baseras på Marvels karaktär med samma namn. Än så länge gillar jag det jag har sett. Förvänta er en recension inom kort.