JL Fantasy

Recension - Stäppens Krigare0

01 augusti 2016

Stäppens krigare är den första av fem böcker i Conn Igguldens serie om Djingis khan och Kublai khan. Temujin är bara 11 år gammal när han skickas till sin moders stam för att hitta en hustru, men under hans vistelse där dödas hans far, khan över stammen Vargarna. Stammen fryser ut familjen och de lämnas utan mat eller tak över huvudet för att svälta ihjäl på den hårda Mongoliska stäppen. Temujin får en hård start i vuxenvärlden och tvingas lära sig att övervinna naturens faror och människans ondska. Sakta bygger Temujin och hans bröder upp en ny klan och steg för steg närmar han sig drömmen om att bli khan över alla stammar som rider på det gröna gräshavet.

Boken handlar om hur Temujin växer upp och till slut enar alla stammarna under 1200-talet i Mongoliet. Det är en historisk roman om den mytomspunna Khanen som många säger ha varit historiens allra största erövrare och bästa general.

Iggulden försöker varken försköna eller förfula Djingis och hans folk. Man får förklarat varför de var så hänsynslösa, men det sker alltid ur ett underifrånperspektiv vilket gör att man fortsätter att hejja på Mongolernas erövringar trots den enorma förstörelsen och det enorma lidande som de för med sig. Det hjälper också att Djingis i grunden har goda motiv för sina erövringar. Han drivs inte av maktlust eller pengar, utan vill ena sitt folk och se till att de får en framtid säkrad från sina uråldriga fiender. Böckerna är inte helt historiskt korrekta men de avvikelser som Iggulden gjort redovisar han för i bokens efterord. Det är i grunden inte någon faktabok utan en historisk roman.

Boken var lättläst och spännande från början till slut. Det enda jag hade problem med var att boken hela tiden hoppar mellan de olika karaktärernas perspektiv. I grunden får vi följa Djingis men väldigt ofta hoppar det till hans bröder, hans fru, hans mor, hans far och alla hans fiender. Så ofta att jag då och då längtar tillbaka till att bara få följa Djingis.

Betyg: 4/5


Game of Thrones Season 6: Trailer 20

14 april 2016

Den andra Game of Thrones trailern är här och gör mig galet taggad!



Gear Forth0

17 januari 2016

Äntligen här!




Inför Star Wars Episode VII The Force Awakens0

13 december 2015

På onsdag är det dags. Jag har nog aldrig varit så taggad på en film i hela mitt liv. Inte ens till den första Sagan om Ringen-filmen. Helt fel sätt att gå tillväga. Bättre att hålla nere förväntningarna och bli positivt överraskad än att hoppas på för mycket och bli besviken. Men det går inte att hålla emot, det är ju Star Wars. Den mest episka fantasy-berättelsen som gjorts på film. 


Jag kallar Star Wars för fantasy trots att de flesta skulle säga att det är sci-fi. Detta för att filmerna tar alla de klassiska fantasy-klichéerna och gör det fantastiskt väl. Bondpojken som räddar världen, den visa mentorn som dör och Kraften som magisystem. Star Wars är fantasy, fast i rymden.


Det är också den mest episka berättelsen som gjorts på film av den enkla anledningen att den gjordes till film först. Jag kan inte komma på någon annan stor sci-fi eller fantasysaga som först gjorts som film. Allt har först blivit skrivet som serietidning eller som bok för att sedan bli film. Star Wars Episode VII är som om Sagan om Ringen eller Star Trek skulle komma med en helt ny film, med nya skurkar och hjältar. Min hype är större än den någonsin varit.


Tre dagar kvar.


Hearthstone0

10 december 2015

Lite annorlunda inlägg idag. För er som inte vet vad Hearthstone är för något kommer detta inte betyda någonting. Men jag kände att jag ville ändå lägga upp dessa screenshots och minnas det här stunden.

Min första 12 winstreak i Hearthstone arena.


Jag var väldigt nöjd med min Rogue deck. Många bra early game cards. Särskilt mina två Buccaneers gjorde att jag tog boardcontrol i nästan alla matcher.


Förlorade två matcher i midgame på grund av att jag drog för många lategame cards. Men när spelet väl gick in i lategame vann jag alltid. Mycket tack vare Dr.Boom.



Redigerad:

Tre dagar senare hände det igen. Även denna gång hade jag en fantastisk deck.


Med två fantastiska legendarys var det helt omöjligt att förlora i lategame. Enda matchen jag förlorade var pga att jag drog för många lategame cards och blev rushad.




Ännu en:




Februari 2016:



Februari 2016


Februari 2016